Nästan alla eftermiddagar kastar jag mig i soffan och tittar på House. Den skruvade tonen gillar jag. Fast jag trodde det var påhitt alltihop. Men verkligheten överträffar dikten. I dagens SvD (som kom trots snön) kan man läsa om den tillförordnade chefen som inför tillsättningen av ordinarie befattningshavare inte gillade att honom underställda rekommenderar att den blivande chefen ska ha en annan specialistkompetens än han själv har(han är kirurg). Lönen ska diskuteras med en, en annans schemaläggning ska ses över, och den tredje – frikyrklig – får veta att alla syndar ibland, och samtliga får veta att dom inte längre är aktuella för advisory board. Kul kille. Och hans chef säger i sin tur att det är ingen stor sak och att han var ny på arbetsplatsen. Ännu bättre. Personliga vendettor är ingen stor sak, och är man ny får man bete sig som en buffel. Eller? Kirurgers patienter är i regel sövda och det förefaller vara lika så gott. House är maximalt otrevlig mot patienter och kollegor, men han botar patienterna. Hoppas utfallet här är lika bra.