Veckan börjar bra …eller? Men sen fortsätter den ju. Samtal med medicinmannen. -‘Ja, det låter ju som att jag skriver åt lite piller till dig, och jag ringer på torsdag för att höra hur det går, för då kan ev bieffekter trassla lite.’
Till apoteket där jag först möts av en slogan ‘vill du att din kropp sak skimra i sommar?’. Det ska dom väl inte lägga sig i, vad jag vill??
Receptarien (f ö samma som för tre år sedan då jag hämtade ut likadan medicin, hon minns inte, men jag)
‘ja, nu har vi ju inte precis dem här hemma och du ska ju dela den första sju dagarna. Kan du vänta till onsdag?’ -jag (sammanbitet) ‘nej, jag tar vad du har, jag kommer att klara att dela den, tack’. Och så får jag information om e-recept, kan vara bra, jag hämtar för all del makens medicinkassar stup i ett, men ändå, och så blankett för fullmakt. Tack, vännen, men kan jag inte hämta ut den själv lär det inte vara någon annan som kommer att göra det. Då ligger jag risigt till, men tanken var väl bra där med. Wish me luck!

 

 

Annonser