torsdag, 26 juni, 2008


Man blir så inspirerad, både av Göte och Tingeling. Sedermera maken och jag skulle förlova oss. Vi var ense så långt, med viss entusiasm. Det skulle äga rum under utflykt till Gotland. Maken är passionerat intresserad (förutom av mig då) av gotländsk kyrkoarkitektur. På fem dygn besåg vi 90 kyrkor. Jo, jag vet att det finns 94, men ett par var stängda för renovering och Slite såg vi inte, för den hade maken redan sett och den är modern och m a o ointressant. Maken är den enda människa jag känner som fortfarande kan skilja alla kyrkorna åt på bild och berätta om inre särdrag.
Jag tyckte (och han också) att han skulle liksom administrera själva förlovandet, och han hade utifrån beskrivningen bestämt sig för att Gothems kyrka skulle vara bäst. Fast det var den enda kyrkan som det rände en massa ovidkommande människor i, så det höll på att bli lite kris, men till slut så. Fint.
Så hade vi bestämt att tillbringa en natt på Fårö. Vandrarhem i en åldrig skola (det lär vara bättre nu). Värdinnan virrig dam med 2 cm stålgrått hår under hennamanen. Det var åtskilligt fler tjejer som bodde på vandrarhem, så jag motades in i en kvinnosal, maken (nå fästmannen då) i en blandad. Mycket blandad. Tonårstjejerna höll på att fnissa ihjäl sig när en åldrig gotlänning klädde av sig och hade uppseendeväckande musse-piggmönstrade kalsonger. Han slocknade rätt fort och snarkade fullt hörbart även in till mig. Morgonen randades. Vi möttes till frukost och enades om att åtminstone andra färjan för dagen var målet. Toaletterna låg i källaren och var inte tiptop alls. Bås liksom, med allt annat än heltäckande avskärmning. Jag backar ut ur det första, stort hål i sidan av porslinet. Maken störtar in i st. Jag gastar ‘det är hål i den’ – maken i lätt panikstämning tillbaka -‘jag siktar’ – jo, tack jag hörde det, och sen drog han i snöret till jättevattentanken på väggen. Översvämning i hela lokalen s a s. Jag satt åtminstone inne i mitt bås och kunde lyfta fötterna medan värsta svallvågen lade sig, men dom som stod utanför och borstade tänderna tittade svart på maken. Men det har gått bra.

Annonser

När jag läste kommentarerna hos Ela kom jag ihåg första gången på BB. Jag hade aldrig varit på sjukhus. Man fick ligga fem dygn, vill jag minnas, en ny värld. Vi var sju kvinnor på salen. Första ronden, jag låg som nr 6. Dom stannar  vid första kvinnan och säger ‘har magen skött sig?’  -‘jaa’ sade hon. Jag tänkte ‘vaddå skött sig – hon ser ju lite slapp ut runt midjan, men det är ju hennes nr 2, så det kanske ska va så då’. Nästa kvinna, likadant där ‘har magen skött sig?’ – men hon tittade upp och sade ‘ja, i morse, för jag fick ju trollmos i går’. DÅ fattade jag. Men det var ju bekymmer i a f, eftersom min mage inte alltid tycker att det är nödvändigt med total regelbundenhet. Men jag lever än. En gång i Rom, tio dagar, delade jag rum med en ytterst trevlig kvinna, men toan hade en dörr med 3 cm glapp nedtill och hennes säng 1,5 m från dörren. Jag tyckte det var svårt att få den nödvändiga känslan av ensamhet för att riktigt koncentrera mig på tvåan, så efter en vecka kändes det lite jobbigt. I en paus mellan föreläsningarna gick jag upp ensam till rummet, men jag kan säga att en veckas samlad produktion lämnar man inte efter sig varken lätt eller snabbt. Men det är nog personligt rekord.