fisksoppan. En av vännerna hade lagat en underbar fisksoppa, hämtad från Timjan, Tupp och Tårta. Så jag får väl rota upp misopasta nästa gång jag handlar. I samma program lagade Edvard Blom kroppkakor, så jag är tacksam att hon inte valde det. Yngste gillar kroppkakor, men jag kan hålla mig. Jag minns forfarande, är vi var hemma hos en familj, som ansåg att kroppkakor var det absolut godaste som fanns, och det var ju vänligt att dom bjöd på det då. Jag hade klarat mig ändå s a s. Och maken, som skulle bort på en s k bättre middag senare den dagen, hade inte heller särskilt gärna ätit mängder, men dom lade generöst för honom. Men den här fisksoppan kommer han att gilla.

Annonser

faktiskt. När jag stod nere i underjoden och väntade på mitt tåg och det kom det ena meddelandet efter det andra om inställda tåg, så kändes det lite osäkert. Mitt tåg kom på minuten, utan att vara på minsta sätt annonserat, och dessutom är det så att halva tåget stannar halvvägs, så det gäller att kolla innan man hoppar på. Och frånsett att tåget saktade in väldigt mycket vid södra infarten här, och sen satte fart igen, så var det framme på minuten. Perfekt.

Och jag tuggade på nånting och tog mig sen iväg och handlade. Har man varit borta tisdag – fredag så behöver man fylla på, både den och det andra. Sen hämtade jag maken i duggregnet, och nu är det dom vanliga rutinerna igen.

Men jag sa det till min goda vän, att det är så fantastiskt för mig, dom här dagarna, dels för att vi har roligt, men också att jag fått en vidgad krets av bekanta, både goda vänner och människor jag hälsar på lite mer i förbigående, inte heller det sämsta.

Mångas vardag är inte min. Numera är det sällan jag åker buss. I tisdags åkte jag drygt en timme, ungefär som när jag åkte till skolan för hundra år sedan, men i dag har jag minsann åkt stadsbuss och nu står jag och väntar på tåg. Väldigt många tåg tycks vara inställda. Vi får se hur det går, ständigt dessa elfel.

Alldeles strålande vackert var det och nästan alldeles vindstilla, där på morgonen, och jag gick över gräsmattan till det vackra kapellet. Tacksamhet och stillhet.

Och sen åt vi frukost och tittade på havet. Sen var det dags att vika ihop lakan och dammsuga lite golv och packa in oss i bilen och åka vidare söderut. I morgon tar jag tåget hem.

I dag är det betydligt lugnare, men jag har inte badat. Det är fantastiskt med horisonten.Och i övrigt har jag sovit gott, ätit väldigt god mat och varit i ett vackert kapell. Och så stickar jag, i går kväll blev det lite fel, men i dagsljus gick det att reda ut, så nu är det jag på gång.

Det blev liksom resans tema. Jag åkte tåg en bit och bytte sen till buss och den stackars bussen plöjde verkligen genom skurarna, så till den milda grad att nån lucka framtill lossnade, men det gick bra till slut.

Vi kom fram till ett hus vid havet, rätt mycket storm och lite åska dessutom. Men att få sitta vid ett bord med god mat och goda vänner och sen en stund vid brasa. En fin dag mitt i stormen och jag räknar med en stilla natt.

ändå. Jag har hållit på och pysslat här, packat och diskat och slängt sopor och ringt två (!) telefonsamtal. Och sen skulle jag köpa tågbiljett i god tid, och jag sneddade över planen här och gick uppför trapporna till automaten och då bröt en enorm hagelskur ut. Så jag stod där under taket, som det smattrade på, och fixade till min biljett och när jag hade gått nerför trapporna igen så hade det slutat och haglet låg i drivor. Så jag gick upp i lägenheten igen och visade maken hur biljetter ser ut numer, och sen började en ny hagelskur.

Man har visserligen sagt att på söndag ska det bli varmare, men där är vi inte. Kanske ska jag ta med ett par sidenkalsonger, better safe than sorry.