Inte vet man när den kommer, egentligen. Fast familjen fnissar vänligt åt mig när jag greppar juiceglaset på morgonen och säger – ‘det här är dagens bästa stund, typiskt att den kommer så tidigt’. Det händer väl att nånting toppar den, men inte alltid. Tropicana med fruktkött.
För maken går juicen mer spårlöst förbi. Hans bästa stund inträffar när han äntligen lagt sig till vila inför natten, den totala friden kommer då.
Det är väl bra att vi är olika. Och att han kan känna lättnaden i kroppen som inte behöver mer ansträngning, och att han kan låta huvudet vila också, det är en gåva.
En helt annan, märklig stund fick jag också nyss. Jag satt ute med telefonen och berättade sorgliga saker för en vän, och plötsligt kom en nässelfjäril och fladdrade runt mig och satte sig på min vad, en lång stund satt den där i solen.
Sen stampade jag på en spindel i hallen när jag gick in. Det är olika här i världen.