men det blev ingen bra dag. Det blev en dag när varken huvud eller kropp ville. Det finns väldigt mycket kvar att pricka av på dagens lista, kan man säga. Jag blir lite förvånad, när jag faktiskt går genom golvet. Nu gäller det bara att försöka behålla en sorts miniminivå resten av dagen. Andas stilla och lugnt, tänka på att jag inte är ensam, inte tänka för långt framåt. Inte släppa lös hamstern i hjulet. Klara tanken att den här dagen gick inte så bra, men det kan bli bättre i morgon. Det är inte nödvändigt att ramla ner i ravinen nära mig. Bara stilla nu.
Varför? Gummibandet var väl uttöjt, marmeladen räckte inte till brödskivan, näsan var för nära kaklet.