blev det här i kväll. Maken äter alltid sina fem kvällstabletter vid diskbänken med ett glas proviva. Fast i kväll hörde jag att han inte gick ut i köket utan rakt upp i trappan. Så jag störtade efter med provivan och tabletterna, så han fick sluka det hela två trappsteg upp. Dumt av mig, jag kunde ju lika gärna ha låtit honom gå uppför hela trappan och räckt fram medicinen där uppe. Men annars har det varit en behaglig och bra kväll. Maken gastade på mig när det var ett inslag om studentmössor, och minsann! stod inte den allra raraste vännen där.
Min egen studentmössa ser mycket begagnad ut, redan från början, en vänlig klasskamrat lyckades spy på den på ett tidigt stadium, så jag försökte få bort det mesta och mössan krympte lite och blev gulare än normalt. I synnerhet krympandet var katastrofalt med mitt hattnummer.