- kanske inte den bästa av dagar, snarare kanske en liten bit under medel. Det är klart att kombinationen Äldste och svärmor inte piggade upp mig så värst. Och så allt detta ständiga. I kväll t ex ville maken inte träna knät, för all del, vill han inte, så vill han inte. Men han sa förebrående ‘jag gjorde det ju i går kväll’ – visst, men egentligen borde det nog göras två ggr/dag. Ska man hålla uppe en ganska tung kropp så. Det är bara så förtvivlat tråkigt att hålla på att tjata om alla saker i livet, minnesfunktionerna som slår fel, och dessutom att han helt enkelt inte vill ibland.
Jag försöker vilja så långt vägen räcker, jag vill honom väl, jag vill ha ett så ‘normalt’ liv som möjligt för både honom och mig. Att leva tillsammans. Men just nu vill jag bara få sitta för mig själv, och det går inte. Tio minuter kvar.