och det är bra. En blandning är mer än summan av delarna. Fast just jag skulle klara att leva ett meningsfullt liv utan ett enda orgelstycke till. Och maken är frenetiker, han kan lyssna hur mycket som helst. Jag fick för all del lyssna på Drottningholmsmusiken sist i dagens övning – och tycker fortfarande att det vore käck utgångsmusik på min begravning – men det är så att efter en kvart har jag betydlig träsmak, och försöker att eftersom lokalen är anpassad för det tänka på Gud, men orgeln brusar igenom. Maken hör Gud i orgeln antar jag.