Min familj hånar mig för detta, så jag väntar mig inget annat. Men det är sant. I går lackade jag ju tånaglarna i en underbar färg och traskade runt barfota förstås i lägenheten. Efter ett tag sved det under foten, men jag brydde mig inte mer. Men i morse gjorde det mer ont, så innan vi gick, grannen och jag tittade jag.
Och visst! Jag hade ett hårstrå i foten. Mina delikata fotsulor är såna. finns det kort hårstrå i närheten så gräver det sig in i fotsulan. Och så får jag dra ut det, mot dom små hullingarna då. Det gör ont.
Ingen annan i familjen drabbas, och golvet är väl lika hårigt för dom. Det är ungefär som prinsessan på ärten, fast hår i foten låter lite konstigare, jag medger det.
april 30, 2009
april 30, 2009 at 4:45 e m
nä nä, prinsessa av dagens samhälle! sånn är det bara!
april 30, 2009 at 4:46 e m
Men det gör skitont! Mina fötter är rätt förhårdnade av allt dansande numera, men ibland letar det sig in ett och annat hårstrå i alla fall, eller grus, eller sticka eller vad det nu är. Aj säger jag bara..
april 30, 2009 at 7:16 e m
Kerstin – jag har inte tänkt så, men det känns bättre!
Hanna – nån som förstår mig! Åh!