Mer SvD. Karin Thunberg där tyvärr inte länkningen funkar just nu, skrev om tvserier och vårt flyktbehov. Själv var hon alldeles lycklig över Svenska Hjärtan, och den tror jag inte jag skulle gå igång på, men hon nämner också danska Matador, som Kjell-Olof Feldt tittade sig igenom före en svår operation. Där är jag med. Vi har tyvärr bara en dvd av den, men jag ska skaffa fler.
Men hon slutar med ett citat av Tjechov, som jag ska skriva ut och ha framför datorn -
Vilken idiot som helst kan möta en kris – det är det dagliga livet som tröttar ut en.
januari 31, 2009
januari 31, 2009 at 2:08 e m
Man kan vända på det. När man som den idiot jag tydligen är och kommer i kris, kan det dagliga livet vara en tröst. Det är inte alla som ens har haft dagligt liv, när de möter en kris. Fråga en som vet!!
januari 31, 2009 at 3:08 e m
Eva – min pappa brukade säga ‘man kan sätta motorn i taket också’ vilket väl betydde att det mesta kan vara tvärtom. Du har också rätt. Och inte är jag förvånad över det.
januari 31, 2009 at 3:56 e m
Jag är på DET humöret idag! Fast det är ju rätt, man kan dö av tristess också–har jag hört.
januari 31, 2009 at 4:59 e m
Eva –
du är rätt långt från det, tror jag.
januari 31, 2009 at 11:25 e m
Just nu ja. Tristess har blivit stress! (fniss) Nu fick jag till det va?
januari 31, 2009 at 11:54 e m
Eva – man måste få till det då och då, eller hur?
februari 1, 2009 at 12:06 e m
Minns en period av många oförutsedda händelser på jobbet då vi ständigt försökte trösta/stötta varandra med att det är lite sport (en utmaning!) att inte veta vad arbetsdagen kommer att innebära. Tänk så tråkigt det skulle vara om vi alltid vet vad som ska hända härnäst. Det var inte alltid det var så lätt att säga detta, men vi försökte intensivt! För hade vi tappat modet alldeles hade livet blivit så tungt. Men ibland längtade vi efter lite vardagslunk att stilla vila i. Så att vi kunde samla ork till nästa krisperiod.
Låter idylliskt i efterhand men det var en strategi då för att mäkta med när olika kriser(både små och stora, materiella och mänskliga) avlöste varandra på ett litet pärlband.
februari 1, 2009 at 4:49 e m
Trollmamman – jag har alltid gillat tristess, jag tycker att det så lätt blir katastrofer utan att man anstränger sig alls, så dom här lugna småtråkiga perioderna är guld värda.